Persongatunamn

  • Vilka var Männen och Kvinnorna som varit så betydelsefulla för Norrköpings historia att de nu har en egen Gata uppkallad efter sig.

    ABEL BECKERS GATA  (Marielund)

     

    Abel Becker från Lubeck började som tullinspektor. Han var ägare till Drags yllefabriker mellan 1670-1698. Han donerade en förnämlig silverljusstake till S:t Olai kyrka. Abel Becker ägde jord inom området av nuvarande Abel Beckers gata.

    ALBERT ENGSTRÖMS GATA  (Klockaretorpet)

     

    Albert Engström (1869-1940) var en känd konstnär och författare. Blev ledamot av Svenska Akademien 1922. Mellan 1882-1888 studerade han i Norrköping, om detta kan vi läsa i boken ”Mitt liv och leverne”. De två sista åren av sin Norrköpingstid bodde Engström på Saltängen. Där lärde han känna åtskilliga hamnarbetare vilket vi kan läsa om i boken ”Medan det jäser”.

    ALBREKTSVÄGEN  (Söderstaden)

    Kallades tidigare Svinagatan. Sitt nuvarande namn har den fått efter Kung Albrekt av Mecklenburg, som var kung i Sverige 1371-1389. Han gjorde ett besök i Norrköping 1384. Då upprättades  en urkund där man fastställde  stadens stadsgränser. Detta är Norrköpings äldsta bevarade privilegiebrev som förvaras i original på Stadsarkivet. Gatans sträckning sammanfaller delvis med denna rågång.

    ALREIKSGATAN  (Söderstaden)

    Överingenjören Anders Alreik var verksam vid Lantmäterikontoret i Stockholm 1821-1849. Han var dock östgöte och förvärvade bl. a Himmelstalunds Herrgård. Där hade han sommarbostad under 25 år. Alrek avled 1865. Han testamenterade pengar till stadens utbildningsväsende.

    ANDERS REIMERS VÄG  ( Fyrby)

    Anders Reimers var handelsman omkring år 1700. Han var chef för buldansväveriet. Ägde bostad i Fyrby.

    AXEL SWARTLINGS GATA  (Klockaretorpet)

     

    Axel Swartling  (1840-1918) var disponent för Drags AB. Han var ordförande i stadsfullmäktige 1899-1908. Räknas till förgrundsmännen i Norrköpings kommunala och ekonomiska historia. Swartling fick Serafimerorden 19o9. Ägde egendomen Lida och Kvillinge.

    BROOCMANS PLAN  (Söderstaden) 

    Reinerus Reineri  Broocman föddes i Livland 1677, men flydde till Sverige 1710. Han blev kyrkoherde vid Tyska kyrkan i Norrköping 1713. Tio år senare anlade Broocman ett tryckeri som blev väldigt framgångsrikt. Har kallats pionjär inom den svenska förlagsbokhandelns historia. Han bodde på Himmelstalund där han avled 1738.

    CARL BERGSTENS GATA  (Klockaretorpet)

    Carl Bergsten (1879-1935) var en framgångsrik arkitekt som haft stor betydelse för bebyggelsens utformande i början av 1900-talet. Var elev hos Gustaf Clason. Var ansvarig för många fina byggnader, bl. a  Lithografens stora fabriksbyggnad, S:t Olofsskolan, Strömsholmens restaurang. Bergsten var med vid ombyggnaden av S:t Johannes gamla kyrka till Hörsalen. En del av byggnaderna på 1906 års utställning på Sylten uppfördes av Carl Bergsten.

    DE GEERSGATAN  (Eneby)

    Uppkallad efter Louis de Geer, ägaren av Holmens bruk och skapare av dess första storhetstid på 1600-talet. De Geer ägde Eneby Pryssgård, genom vars ägor gatan går. Gatan är genomfartsgata till Finspång som också är anknutet till De Geer.

    DU RIETZVÄGEN  (Lindö)

    Grosshandlare C. Th. Rietz  (1852-1924) bildade Lindö Säteri.

    EKEBORGHSVÄGEN   (Pryssgården)

    Christian August Ekeborgh (1824-1906) var kyrkoherde i östra Eneby församling.

  • ERIK EXINGS GATA  (Eneby)

    Erik Exing (1663-1728) var en av de mest kända kyrkoherdarna i Östra Eneby kyrka. Han var även präst i Dagsberg och Krokek. Exings porträtt är upphängt i Östra Eneby kyrka.

    FAKTOR PALMS VÄG  (Fyrby) 

    Faktor Jöns Palm var chef för Kronans vapenfaktori omkring år 1700. Han var en betydande industriledare. Palm har bland annat donerat en ljuskrona till Östra Eneby kyrka.

    FLEMINGGATAN  (Gamla staden)

    Hans Fleming var född omkring 1545, död 1623. Var verksam i Lubeck, blev inkallad till Sverige av Johan III. På platsen för nuvarande Hedvigs kyrka låg 1582-1607 renässansslottet Norrköpingshus. Det var ritat av arkitekten Hans Fleming som under många år bodde i Norrköping. Han ritade bland annat Johannisborgs slott.

    JAKOB EKBOMSGATAN  (Söderstaden)

    När Norrköping förstördes av ryssarna år 1719, var Jakob Ekbom stadens justitieborgmästare. Ekbom gjorde allt för arr rädda staden, men ansträngningarna var dessvärre förgäves

    FRANS BLOMS GATA  (Klockaretorpet)

    Grosshandlare Frans Blom föddes 1847. En framgångsrik affärsman som även bildade en lokal telefonförening. Han var därmed pionjär för telefonens införande i Norrköping år 1881. Blom donerade pengat till ett hem för gamla och fattiga vid Norra promenaden. Han deltog i beslutet om att en järnväg skulle byggas ut till Arkösund. Bodde vid nuvarande Gubbens Trädgård på Saltängen.

    GUSTAF CLASONS GATA  (Klockaretorpet)

     

    Arkitekten Gustaf Clason (1856-1939) skapade rådhuset 1910. Han ritade även den ursprungliga delen av Tingshuset vid Södra promenaden. Clason är arkitekt till många vackra byggnader i Stockholm, såsom Bunsowska huset på Strandvägen, Hallwylska palatset samt Östermalshallen.

    GYLLENKROOKSVÄGEN  (Haga)

    De sista ägarna av Taborsberg innan egendomen övertogs av aktiebolaget Taborsbergs Koloniträdgårdar.

    HERTZMANSPLAN  (Söderstaden)

    1921 döptes den öppna platsen vid konstmuseet till Hertzmansplan till minne av justitierådmannen Per Fredrik Hertzman (1810-1884). Han var även stadshistoriker och hembygdsforskare.

    HJALMAR LUNDGRENS GATA  (Klockaretorpet)

    När Stadsbiblioteket och Norrköpings Konstmuseum flyttat in i Villa Swartz, blev Hjalmar Lundgren (1880-1953) dess chef 1913. Han behöll befattningen ända fram till 1946. Lundgren var även intendent på museet. Han var en betydelsefull person i stadens kulturliv. Debuterade som författare 1909 med diktsamlingen Syrinx. Var ordförande för Föreningen Gamla Norrköping.

    KARL WARDS GATA  (Klockaretorpet)

    Karl Ward (1888-1959) arbetade inom textilindustrin. Utbildade sig till journalist och blev chefredaktör 1919 på Östergötlands Folkblad. Ward var en inflytelserik kommunalman.

    LAGERGRENSGATAN  (Söderstaden)

     

     

    Per Johan Lagergren (1797-1856) var Justitieborgmästare 1836-1856.

    VON LEESENGATAN  (Söderstaden)

    Fabrikör Jacob von Leesen (1802-1872) var född i Hamburg. Kom till Norrköping 1829. Han köpte Sockerbruket Gripen år 1836. Von Leesen ägde egendomen Krusenhof i Kvillinge 1853-1876. Stadens första vattenledning bekostades år 1865 av Von Leesen. Han bodde i det vackra huset Drottninggatan – Knäppingsborgsgatan som kallas von Leesenska -Ribbingska huset.

    LIDÉNGATAN  (Söderstaden)

    Johan Henrik Lidén (1741-1793) har blivit kallad den Svenska litteraturhistoriens fader. Bodde sjutton år i Norrköping. Lidén ligger begravd på Hedvigs kyrkogård. En minnestavla finns uppsatt på kyrkans södra yttervägg.

    MATILDA JUNGSTEDTS GATA  (Klockaretorpet)

    Matilda Jungstedt (1864-1923) föddes i Norrköping. Känd operasångerska med en välljudande mezzosopran. Studerande vid Musikaliska Akademien. Fortsatte sina sångstudier i Paris och London. Debuterade vid Kungliga Teatern 1888.

    MOA MARTINSONS GATA  (Klockaretorpet)

    Moa Martinson (1890-1964) växte upp i mycket fattig miljö i och omkring Norrköping. Det finns beskrivet i hennes självbiografiska roman ”Kungens rosor”. Där berättar hon minnen från Norrköpingsutställningen 1906 där hon arbetade på huvudrestaurangen.

    MOBECKSGATAN  (Söderstaden)

    Sven Christian Mobeck (1836-1904) var skeppsklarerare. Han drev även en lånerörelse. Mobeck donerade betydande belopp till stadens institutioner.

    MÄSTER PÅVELS GRÄND  (Nordantill)

    Kom till Norrköping omkring 1570 som tysk barberarmästare. Blev senare Borgmästare.

    NELINSGATAN  (Söderstaden)

    Handlanden Carl Johan Nelin ( 1802-1880) gjorde flera donationer, främst till skolväsendet. Hans porträtt finns i Rådhuset.

    PETTER SWARTZGATAN  (Söderstaden)

    Petter Swartz (1726-1789) grundade en snustillverkning  på 1750-talet. Det var den första insatsen här av släkten Swartz. Rörelsen som växte och blev av betydande omfattning, drevs i fem generationer. Familjen gav stora donationer till olika ändamål.

    REENSTIERNAGATAN  (Eneby)

    Jacob Reenstierna kom från Aachen till Sverige på 1600-talet. Han köpte Mässingsbruket 1666. Efter De Geer ägde och bodde Reenstierna på Eneby pryssgård (där gatan nu går). Han var även donator vid Tyska kyrkans uppbyggande.

    SCHALEGATAN   (Klingsberg)

    Henning Schale drev en klädesfabrik på 1840-talet. Han deltog i grundandet av Norrköpings Bomullsväfveri AB och Norrköpings Enskilda Bank. Han upprättade dessutom arbetsstugor för behövande skolbarn. 1898 donerade Schale pengar ill en byggnad för Mamre konvalescenthem under namnet Carolina Schales minne.

    SUNDELIUSGATAN  (Söderstaden)

    Hans Olof Sundelius (1764-1821) var präst i S:t Olai där han började 1791. Han var tydligen mycket kontroversiell vilket medförde att hans vistelse i Norrköping fick ett hastigt slut. på grund av ett missförstånd  i samband med en teaterföreställning då han sjungit med i Marseljäsen. 1795 blev han förvisad från Norrköping utav Domkapitlet. Han blev skickad till en landsförsamling där han tragiskt blev ett offer för de makthavandes skuggrädsla av händelserna i Frankrike. sundelius som även var lokalhistoriker gav 1798 ut boken ”Norrköpings minne”. Boken utgavs på Broocmans tryckeri.

    TORSTEN FOGELQVISTS GATA  (Klockaretorpet)

    Torsten Fogelqvist (1880-1941) växte upp i Hedvigs prästgård eftersom hans far var kyrkoherde i Hedvigs församling. Han arbetade som lärare och rektor mellan 1912-1918 vid Brunnsviks folkhögskola. Räknas som pionjär inom folkbildningen. Fogelqvist blev ledamot av Svenska Akademien 1931.

    TROZELLIGATAN  (Söderstaden)

    Henning Trozelli blev 1838 delägare i Holmens Bruk. Det var hans far Lars Magnus Trozelli som tillsammans med John Swartz ägde Holmens Bruk. I testamente av 1877 donerade han till minne av sin far allt vad han ägde till Norrköpings stad under benämningen ”Lars Magnus Trozellis fond”

    WADSTRÖMSGATAN  (Söderstaden)

    Direktör Carl Bernhard Wadström (1746-1799) föddes i Stockholm men kom till Norrköping 1757. Han bodde på Marieborg. Wadström ägde andelar i sockerbruket Gripen. År 1787 lämnade han Sverige för att delta i en Afrikaexpedition bekostad av Gustaf III. Han återkom aldrig till hemlandet. 1791 urgav han boken ”Observations on the Slave Trade”. Wadströms märkliga levnadsöden har skildrats i ”En frihetstidens son” av Eilen Hagen 1946. Han donerade sitt bibliotek till Norrköping Trivialskola. Numera finns boksamlingen på Norrköpings stadsbibliotek.

    WILHELM WIBERGS GATA  (Klockaretorpet)

    Wilmelm Wiberg (1860-1934) var född i Norrköping. Började arbeta på Norrköpings Tidningar 1875 där han lärde sig boktryckeri. Han var mycket intresserad av sin stads historia och var skapare till en stor mängd Norrköpingsbilder såsom akvareller och oljemålningar. Han fotograferade dessutom gamla Norrköpingsmiljöer. Wiberg ville därmed bevara minnet av byggnader och miljö från sin hemstad. Han donerade sin samling till staden 1916.

    Annonser

    Kommentera

    Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

    WordPress.com Logo

    Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

    Google+-foto

    Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

    Twitter-bild

    Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

    Facebook-foto

    Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

    Ansluter till %s