Skolans Historia

 

Ända sedan reformationens dagar satte Martin Luther och hans Lilla katekes en stark prägel på den svenska skolan.

Det första skolhuset förstördes vid den stora stadsbranden 1822.

Gustav adolf skolan

 

Gustaf Adolfskolan byggdes liksom ”tvillingskolan” Matteus i en pedagogisk brytningstid inför det nya 1900-talet. Det var då man började diskutera nya läroböcker och ny pedagogik.

Marielundsskolan

 

I Östra Eneby var skolsituationen hårt pressad och 1897 byggdes Marielundsskolan för att lätta på trycket.

Ljura skolan

Ljuraskolan som fått s k inbyggd realskola ett viktigt steg mot den nya grundskolan. Ljuraskolan kom att markera inledningen på den nya skolepoken i Norrköping. Invigningen 1956 blev extra festlig med tal och invigning.

Norra flickskolan

Det provisoriska småskollärarseminariet, som riksdagen 1945 förlade till Norrköping, fick sina lokaler i Norra flickskolan. Norra och Östra flickskolan hade slagits samman till en kommunal flickskola med undervisningen huvudsakligen förlagd till Östra flickskolan. Norra flickskolans lokaler var därför lediga och här kunde man få tillräckligt med skolsalar, musikrum och expedition.

Klingsborgsskolan

 

 En av de första stora efterkrigsskolorna var Klingsborgsskolan med 30 klassrum och en mängd specialsalar. 1950 invigdes skolan och beräknades gå på 2,7 miljoner kronor. För att tillfredställa de statliga planeringsorganens krav på uppgifter om skolutvecklingen gjorde skolförvaltningen nu regelbundet beräkningar av det framtida lokalbehovet för skolornas del.

Västra skolan/De Geer

Ett av de första skolhusen vid Promenadringen i Norrköping, Västra skolan, senare kallad De Geerskolan, stod färdigt 1862.

Gamla militärskolan

Den gamla Militärskolan vid Västra Promenaden användes i regementsnedläggningens tid på 1920-talet inte längre för militärt bruk. Staden disponerade därför lokalerna och byggde nu om dem för den kommunala mellanskolan och högre folkskolan.

Karlshovsskolan

Karlshovsskolan kom till under senare delen av 1920-talet. Arkitekten Björn Lönegren anlitades och stadsfullmäktige godkände 1925 projektet, som kostnadsberäknades till 242.oo0 kronor. Det rådde ingen som helst tvekan om att Karlshovsskolan var efterlängtad och fyllde ett angeläget behov i stadsdelen.

Lindöskolan

 1932 fick det expanderade Lindö sin första skola. Vid invigningen framfördes en för tillfället författad kantat, skriven av skolstyrelsens ordförande, prosten Josef Sjöholm. Musiken var komponerad av tonsättare Josef Jonsson. Och ingen mindre än stiftets biskop Erik Aurelius förättade invigningen.

Oskarsskolan

Oskarskolan användes som nödbostad. När den återlämnades till skolväsendet var byggnaden så nersliten att den behövde en grundlig renovering. Samtidigt genomfördes en rad förbättringar, bl a drogs värmeledning in och gymnastiksalen på vinden förvandlades till fysiksal, slöjdsal och handarbetssal. 1925 var allt färdigt att tas i bruk.

S:t Olofskolan

S:t Olofskolan kom redan från början att bli flaggskeppet bland Norrköpings alla folkskolebyggnader. Att det var fråga om ett skolbygge av exeptionellt slag framgår också av att man mycket ingående diskuterade fasadernas utseende. Under den diskussionen fick man kontakt med den unge arkitekten Carl Bergsten så småningom helt tog över arbetet med S:t Olofskolan. Även om allt var klart för byggstart på S:t Olofskolan redan på våren 1906 så väntade man med rivningen av den gamla skolan och grundläggningsarbetena till hösten, eftersom skoltomten låg vid den stora tillfartsvägen ut mot utställningsområdet.

Holmstadskolan 

 

Moa Martisson har genom boken ”Mor gifter sig” givit Holmstadsskolan en plats i skönlitteraturen. Men hur var då livet i den vanliga skolan vid sekelskiftet? Det är inte så gott om spontana berättelser och kommentarer från Norrköping, men det finns en skönlitterär skildring om vardagen i Holmstadskolan, som då låg alldeles på gränsen till stan. Det är Moa Martinsson som i boken ”Mor gifter sig” berättar om livet i skolan. Hennes alter ego, proletärflickan Mia, bodde en tid med sin mor och styvfar i Vilbergen.

Karl Johansskolan 

Den gamla Karl Johansskolan från 1877 blev i modern tid specialundervisningens högkvarter.

Kristinaskolan års-kurs 5/Magister Georg Palmborg

Skolan i Norrköping var länge uppdelad i pojk- och flickklasser. Här en interiör från en pojkklass på Kristinaskolan 1922.

Hedvigskolan

Den gamla Hedvigskolan på Saltängen från 1866 vållade ideligen problem. Huset sjönk och fukten skadade hela undervåningen. Man kunde inte använda bottenvåningen och snart började städerskan, som hade en liten bostad i huset, klaga. Bostaden dömdes ut och man fick hyra rum åt städerskan i ett hus intill för 140 kronor om året.

Fröbelhuset

I mitten på 1930-talet tog  Maria Moberg, Fröbelpionär tillsammans med sin syster Ellen, intiativet till ett eftermiddagshem för pojkar som fick tillsyn efter skolan. Det började med tio pojkar som som fick tillsyn tre timmar om dagen. Eftermiddagshemmet utvecklades så småningom till fritidshem och kan på sitt sätt ses som en naturlig fortsättning på de schaleska barnstugorna.

Flickskolan Östra Promenaden

Vid Östra Promenaden ligger denna mycket fina och välbevarade skolbyggnad från 1900. Skolan används fortfarande till skolverksamhet om än i mindre omfattning än vid uppförandet och undervisningen ges numera till både pojkar och flickor. Till höger ses lindarna i Östra Promenaden, även kallad Swartzens påk-allè. Här odlades även potatis vid första världskriget då matbristen ver stor.